söndag

Nedstämd

Jag har absolut inget att klaga på och ändå är mina känslor mer i de lägre regionerna är lovligt. Insikten om att inte låta känslor styra har mig, jag också...men vad hjälper det när styrkan i dem tar över förnuftet? Nedstämdhet, som vårdguiden kallar det, är naturliga inslag i livet. Okej så är det ju. Olika situationer kan naturligtvis göra att jag hamnar i tillståndet. Just nu handlar det om tidpunkten i livet. 

Märkligt hur fysisk känslan av nedstämdhet kan vara. Rentav förlamande och destruktiv. Ibland känns det som om det bara är att härda ut. Mina verktyg känns verkningslösa just nu. Det är inte alls så att det är synd om mej, inte på nåt sätt, men jag blir samtidigt fascinerad över kraften i nedstämdheten. Fortsätter att sitta i soffan och bara är. En natts sömn kanske förändrar? Eller så gör det inte det. Den som lever får se.

Inga kommentarer: