fredag

Första advent

Jag älskar verkligen den här tiden på året. Inte det där gråkalla och regniga, utan snön och det klara vädret. Det gör inget att det är mörkt. För det jag älskar är alla ljus som lyser överallt. I julgranar, i träd, i fönster, i ljusstakar, på himlen... 


I fönstret i hallen står nu sex röda stakar med ljus i. Adventsmys!


torsdag

Min svarta julgran 3

Så var den pyntad. Min svarta julgran. Nu är det första advent, ja nästan i alla fall, så det var dags. Hittade en tovad dalahäst, så den fick ta plats i toppen. Bor ju i södra Dalarna så valet var ju inte svårt. Nu står granen vid entrén och snöflingorna landar ibland på den och förhöjer känslan av advent. 





onsdag

Så kom den då...

Helt plötsligt blev det vinter. Tittar ut genom fönster på kontoret. Kung Bore har kommit. Snön yr och den gråa himlen har sänkt taket ner bland grantopparna. Känner att  värmen från elementet är välkommen just nu. Inser samtidigt att jag kommer få skrapa fönsterrutorna och sopa bilen när jag ska ta mig hem. Det är världsliga saker. Just nu vilar ögat på den vita snön och jag fortsätter med mina lönesamtal.  

tisdag

Kryddkvarnar


Har en tid tillbaka sökt efter kryddkvarnar från 50-, 60-talet. Förra veckan ropade jag in dessa två som är tillverkade i Danmark. Sedan tidigare hade jag en, så nu är de tre. Enkel matematik!

Som vanligt är det formerna och träslaget som tilltalar mig. Sen tycker jag om den patina som använda saker får med tiden. Just en kryddkvarn har ju använts för att förhöja smaken på maten som lagats. Nu står de i köket och förgyller matlagningen och fröjdar ögat! 



lördag

En loppisrunda

Det är lördag och regnet hänger i luften. Det borde vara snö, men nu är det inte det. Frukosten är avklarad. Dottern, sonen och jag besöker två loppisar i närheten. Fröjdar ögat men inget av det jag ser får följa med hem den här gången.






Jag är lite svag för orange glas. Här är en vas. Elme glasbruk var ett glasbruk som låg i Älmhults kommun i Kronobergs län. Elme glasbruk var verksamt mellan 1917 - 1970. En av de tidiga mest kända formgivarna knutna till glasbruket var Edvub Ollers som revolutionerade design och produktion vid bruket. Elme glasbruk har under åren tillverkat allt från handblåsta pokaler till stora serier av pressglass.



En blå fin lampfot från Syco som var en svenskt keramikföretag, startat i november 1945 av Arnold Wiig på Torskholmen i Strömstad. Syco Keramik tillverkade "krukan som andas" vilken blev Sycos symbol och gjordes i många olika storlektar och modeller. Från 1949 utökades sortimentet med tillverkning av prydnadsföremål och brukskeramik. Snygg lampfot som inte passar hemma hos mej men förmodligen hos någon annan.

Gjord i Västtyskland




Snygg stol som fick stanna kvar.


Vällningkoppen är från Gustavsberg och heter Spalje. Designer är Wilhelm Kåge född 6 mars 1889, död 25 november 1960 i Stockholm. Han var en svensk konstnär, målare och keramiker. Kåge experimenterade fram nya glasyrer och dekorer och formgav ett 30-tal serviser däribland vardagsporslinet Pyro.

onsdag

Roligt på jobbet

Det gäller att ha roligt på jobbet. Ibland får man hjälpa till. Min kollega är en fena att hjälpa till. Det är såna som henne som gör livet härligt. Här söker hon kontakt! En elkontakt till Ipaden. Men det syns väl!

måndag

Dags att gå hem?!

Var tvungen att lägga upp fötterna på skrivbordet, luta stolen bakåt och reflektera över dagen. De sista 45 minuterna av den satt jag trollbunden av en 17-årig flickas berättelse om sin uppväxt tillsammans med sin alkoholiserade pappa. Hon berättar att hon redan vi 6 års ålder fick bli vuxen och ta hand om hemmet. Laga mat och städa. Hjälpa sin bror. Hjälpa sin pappa till jobbet. 

De hon berättade för, var alla lärare som hon mött under sin tid i skolan. Ingen visste varför flickan inte orkade med skolan och verkade drömma sig bort från skoljobbet. Nu vet vi!

söndag

Min svarta julgran nr 2

Att skapa är en fröjd för själen. När sedan resultatet blir synligt och konkret, är det ännu bättre. Min svarta julgran  blev ju till för bara en vecka sedan. Den har stått här i huset och jag har väntat på att få tid att börja "klä" den. Kom på att jag hade en del lummer kvar som jag hittat i skogen. Så den har fått lägga sina lurviga utskott kring de svarta grenarna, och vips händer något vackert för ögat. Naturmaterial, oavsett vad, funkar bara så bra tillsammans. Det hårda svarta med det slingrande, lite lurviga gröna gifte sig, som det heter. Nu står den vid entrén så att varje besökare ska få vila ögat på den. 

Om några veckor, vid första advent, ska jag  nog "klä" den med kanske en röd kula eller något sådan. Jag ska lura på det någon vecka. Än mer jullik ska den få bli, min svarta gran!

Nej, nu ska jag djupdyka i boken "Nya perspektiv på organisation och ledarskap" för att sedan skriva min rapport som borde ha varit klar. Men så är det ju med mycket. Tids nog blir den det. 

lördag

Kajsa Norström

Egentligen är jag väl alldeles för gammal för en adventskalender. Men denna kunde jag inte låta bli att ropa in. Färgerna och de stilrena tryckta figurerna tilltalade mig. Den är 35 centimeter bred och 115 centimeter lång. Vid sidorna finns möjlighet att knyta fast små paket om man vill. Det tänker jag inte göra. Den ska bara få hänga i köket och vara vacker.

Kajsa Nordström är den som designat vepan. Trots idogt arbete har jag fortfarande inte hittat någon information om henne på nätet. Ska leta vidare. Hon är upphovskvinnan till flera tryck på dukar. Så mycket har jag hittat. Bland annat en duk som heter Vinterstad och kan betinga ett pris upp mot tusen kronor på Tradera.  Så dyr blev som tur var inte min adventskalender.

Ny information: I tidningen Retro skriver de om Kajsa Nordström. Hon föddes 1933 och utbildade sig på Slöjdföreningens skola (HDK). Under några år på 50-talet var hon anställd på Gamlestadens Fabriker i Göteborg och det var då hon ritade juldukar. Hon arbetade även på KF. Läser också att duken som de flesta benämner som "Vinterstad" inte heter så utan Julköping. Alltid lär man sig något.

fredag

#dethärärmittland

"Jag är född i ett land jag aldrig behövt fly ifrån. Jag är född i ett land som tar emot dem som flyr till detta land. Vårt blir landet då." De här orden är skrivna av Anne-Marie Körling på Twitter under #dethärärmittland. 

Jag instämmer helt och hållet!

tisdag

Min svarta julgran

Det är skönt att få vara kreativ och göra nåt som faktiskt ger konkreta resultat. Förmodligen känns det extra skönt med tanke på det jobb jag har som förhoppningsvis ger resultat på längre sikt. 

Nu har även jag gjort mig en julgran av barkade pinnar från skogen. Vi (jag och min döttrar) gjorde ju en i helgen. Den är svartsprayad. Har inte riktigt bestämt mig än vad jag ska pimpa den med. Den kommer att stå vid entrédörren så några vackra saker som tål vinter och kyla kommer att hamna i den. Kanske lummer, några röda kulor, en stjärna. Återkommer.

söndag

Julgran

Innan vi skildes åt idag, mina flickor och jag, tillverkades en "julgran" av naturmaterial. För några veckor sedan hämtades sly in som barkades och har sedan dess stått i källaren för att torka. Nu sågade vi grenarna i lagom längd,  knöt ihop och till sist sprayade "granen" svart. Den kommer att stå lutad mot väggen, pyntad med vackra saker. Röda kulor, guld eller silver...ja det dottern vill ha. 

Jag ska också göra en!


Bakade mina första lussebullar i veckan som gick. Nu var det inte "vanliga" lussebullar. Det var glutenfria sådana. Goda enligt mina flickor som inte tål gluten. Kesella och husk gör susen i glutenfritt bröd! Så var den kreativa helgen slut! Fler sådana!

Årets julkort

Så var de då gjorda. 

Varje år vid den här tiden börjar vi, jag och mina flickor, prata och fundera om hur årets julkort ska se ut. Tanken är att det mesta ska vara gjort av oss själva. I år är första året vi gör korten i A5 storlek. Tidigare år har de bara varit i vanlig vykortsstorlek. I år har vi tryckt, limmat och stansat. Och så här blev det.




Korten har klippts ut i grått papper. I ett slags plastmaterial har vi klippt ut de runda delarna som ska användas för att trycka granen. De har färgats in gröna, och tryckts på det gråa papperet. Stjärnor, knappar, hjärtan och diverse annat material har limmats fast med limpistol. God Julskylten skrevs och klistrades fast.



Nu är det så att det inte är bara tio kort som tillverkats. I år drog vi ner antalet till 80 från över hundra. Så det handlar om löpande bands principen! Med Rod Steward i bakgrunden, pepparkakor och glögg, godis att pyssel har vi njutit av varandras sällskap! Idag bor vi på olika orter men träffas denna helg. Tack för att ni finns, MOA och IDA.

fredag

Julkort på gång

En tradition som jag har tillsammans med mina flickor är att göra julkort. Så har det varit så länge jag kan minnas. Och i morgon sammanstrålar vi hos den yngsta av dem för att frossa i glögg, pepparkakor, och julpyssel. Det här julkortet gjorde vi för ett par år sedan. Årets upplaga kommer att bli en gran, en julgran. Bildbevis kommer.

Just nu är jag bara trött. Trött med STORA bokstäver. Längtar efter sol och värme i stället för det här kalla och grå. Ja, jag vet. Snart vänder det.  

torsdag

Världens största demokrati

Jag lyfter ögonbrynet mer än en gång när jag läser rubrikerna som berättar om att det nyligen avslutade valets vinnare utsätts för hot och påhopp med rasistiska undertoner. Speciellt på twitter. Det är naturligtvis USA och den omvalde presidenten Obama som jag tänker på. I spetsen för detta drev går bland annat människor med ofantliga rikedomar. Naturligtvis är de vita.

Hur var det med det där att acceptera demokratins villkor? Vem är det som brukar framställa sig själv som den som "kan" det där med demokrati?  

tisdag

Nattsudd

Somnar som vanligt alldeles för sent. Klockan hinner blir midnatt. Vaknar helt klarvaken knappt fyra timmar senare. Och det går verkligen inte. Att somna om menar jag. Så jag knallar upp och sätter mig och jobbar. Gör ett formulär. Drygt en timme senare somnar jag i soffan av utmattning tills klockan ger ifrån sig ljud knappt en timme senare.

Ja ibland funderar jag över vad som händer i kroppen. Vad händer i skallen? Det måste ju vara där problemet är. Hur kommer det sig att man kan vara fullständigt klarvaken, när man egentligen är sjukt trött? 

Så om jag vaknar i natt kanske vi kan ses nånstans här i sybervärlden och dela livet! Go natt!

lördag

Alla helgona helgen

Detta är egentligen en fantastisk helg. Det blir extra tillåtet att stanna upp och tänka alla de nära och kära som inte längre finns bland oss men som betytt mycket för oss. Tankarna går till min pappa som dog väldigt hastigt för nio år sedan. Även om han inte var en speciellt närvarande pappa så fanns han där i alla fall. Såg till att vi hade mat och kläder. Tog oss på norrlandssemestrar i tält och med massor av fiske.

Jag tänker också på min svägerska, där cancern tog hennes liv alldeles för tidigt. Det är nu tre år sedan. Ett par veckor innan hon dog avslutade hon inspelningen av sin CD där hon sjöng både sina egna och andras texter

Tack för allt ni gett mej.

Mossa, lummer och stenar




Att ta sig tid för att bara stanna upp känns just idag väldigt skönt. Vardagen har den sista tiden varit så fylld av arbete, mer än vad som är nyttigt. Men jag lever i alla fall. Var faktiskt ute i skogen i går eftermiddag för att hämta hem lite material därifrån. Resultatet blev "tallbollar" och mossa och lummer i blomkrukan. "Tallbollarna" har jag gjort med hjälp av en oasis i mitten, och sedan stuckit in små tallgrenar i den. De kommer att få lite mer julkänsla till första advent.