måndag

Sommartider

Det är verkligen semester! Gör verkligen inget vettigt! Far omkring och letar geocacher. Förundras över naturens fantastiska uttryck. Vare sig det är i sten, vatten, växter och träd eller sånt som människan har format. Äter god mat och sover länge. Även om regnet, som just nu, droppar ner med jämna mellanrum så är det fantastiskt skönt att stanna upp och bara vara. Det är kanske det som är det vettiga. Att inte göra nåt vettigt!

fredag

Camping

Det finns campingar och så finns det campingar. Just nu befinner jag mig på en av de mysigaste campingplatser som jag vet. Läckö slotts camping. Ca trettio campingplatser utspridda i tall- och granskogen vid det fina slottet som ligger vid södra Vänerns blå vatten. Skogen med blåbär och hallon finns runt hörnet på husvagnen. Du bor mitt i naturen. Inte inträngd på en liten grön yta med massor av andra människor! Det kallar jag camping!



torsdag

På en cykelsadel

Att sitta på en cykelsadel och trampa sig fram igenom en sommarskog, ger möjligheter till att möta sina egna tankar. Doften av skog som möter mig, sommarvinden och alla olika insekter som träffar mitt ansikte, gör upplevelsen levande och nära. 

Tankarna och känslorna vill stanna kvar i detta tillstånd. Vill inte tillbaka till stressen på jobbet. Hela jag vill bara existera utan att ha några krav. Jag behöver mer tid att hinna ifatt mig själv. 

Tempot i vårt samhälle är högt. Tankarna att kliva av dyker upp med jämna mellanrum. 

tisdag

Träningspass

Det är ju semester även om solen i våra trakter lyser med sin frånvaro. Det går inte att hänga läpp för det. Dottern och jag hade redan i våras pratat om att sätta cyklarna på bilen och ta oss till grannorten för en geochacherunda. Regnet hänger i luften när vi kommer fram och laddar för turen. 41 cacher ska loggas, helst på max tre timmar. Vi vet i det läget inte hur terrängen ser ut i skogen.


Det börjar bra med bra cykelvägar, för att sedan övergå till stenar, myrmark, vatten, rötter och blåbär i massor! Bitvis kantas vägarna av blommor vars underbara doft når våra näsor.      



Tre timmar och tio minuter senare är vi blöta, trötta och glada. 41 cacher rikare. Och till på köpet har vi fått dagens träningspass. Nu väntar dusch och mat! Så kan en semesterdag se ut när solen lyser med sin frånvaro!

söndag

Utöya

Glömmer aldrig den här dagen för ett år sedan. Hur jag och mannen satt iskalla, klistrade vid nyhetsrapporteringen på nätet. Försökte förstå och greppa. Vi var på semester och satt i husvagnen och förstod ingenting. Det var så ofattbart att någon här i vår trygga del av världen skulle gå omkring och skjuta ihjäl ungdomar på ett läger. Svårt att ta in. Ondskan personifierad i en norrman. 

Rädsla för det okända, sjukdom, sjukligt hat, oförrätter och så mycket annat kan bli drivkraften för de människor som kliver över rättfärdighetens gränser. Gärningsmannen önskade förändra ett lands och människors värderingar, men misslyckades.

Jag hoppas jag kan vara en av dem som överbryggar något av detta som kan vara inkörsporten till ondskan. Den ska inte få segra! Norges statsminister Jens Stoltenberg avslutar sitt minnestal idag: "Låt oss ära de döda genom att glädjas åt livet".


"Jag vill tacka livet
som gett mig så mycket.
Det har gett mig skrattet,
det har gett mig smärtan
så att jag kan skilja
lyckan ifrån sorgen,
de två ting som skapar alla mina sånger
och era sånger som är mina sånger
och allas sånger som är samma sånger".

fredag

Bordslampa i teak

Budat hem en bordslampa med teakfot och originalskärm. Jättefin. Tyvärr ingen märkning som talar om var den är gjord. Elen var gammal och hade gammal ojordad kontakt, men nu har jag bytt till ny. Lampan har redan hittat sin plats i fönstret i mitt arbetsrum. Nice. Nu fortsätter jakten på fina lampfötter och originalskärmar.


Riktigt läcker lampa, enligt mig!

torsdag

Keramik från Tyskland, Laholm och Syco

Sprang på flera fina keramikvaser idag. Besökte Myrorna och Stadsmissionen. Men det var inte de som fick följa med hem idag. Det var en mycket tilltalande liten höna som fick det stora nöjet. 


Krukorna från Spara är gjorda i chamotte lera. Chamotte är bränd lera exempelvis krukskärvor, som krossas och används som utfyllnadsmaterial vid produktion av keramiska föremål.

SPARA chamotte keramik, Västtyskland
Västtyskland
Otroligt vackra var dessa två gröna vaser som var märkta med West Germany. De fick stanna kvar på hyllan. Ångrar mig nästan.

Keramik från Laholm
Läser på Signaturer.se om att krukmakare har funnits i Laholm från 1660-talet. Laholms keramik har funnits mellan året 1887-2000. Startades av Julius "Pottelerius" Nilsson eller Herr Lerbränner som han valde att kalla sig själv. Signaturen i botten på föremålet är hitintills okänt för mig. Även tillverkningsåret.


Men här är hon, den lilla höna som fick flytta hem till mig. Så charmig. Så mycket femtiotal tycker jag. Det visar sig efter lite googlande att hönan som är en sparbössa, är tillverkad av SYCO-keramik i Strömstad. SYCO fanns mellan åren 1945-69. Så någon gång under denna period är min sparhöna eller möjligtvis tupp tillverkad.



Här är Sycoetiketten på hönan.

onsdag

Strehla keramik

Strehla grundades 1828 och tog sitt namn från staden i Sachsen, Tysklad, där företaget började. Produktionen varierade men tenderade att vara mer konservativ än i väst. Efter andra världskriget blev regionen Östtyskland och var under kommunistiskt styre från 1050-1980-talet. Företaget fortsatte produktionen och var känd som VEB Sachsen, Steingutfabrik Strehla. VEB står för Volkseigener Betrieb (statligt ägda / Folkets Företag / Business).

Strehlas produktion präglades i slutet av 60-talet och 70-talen med dekorationer med hjälp av en rör-fodrad lava glasyr som tillsattes för hand. De flesta delar är markerade med en färg stämplat "Strehla" och har en modellnummer stämplad i botten. Exporten av Strehlas produkter var stor vilket kan innebära att det är svårt att få tag i den i Tyskland.  Företaget stängdes 1989.

Min lilla vas som jag fick med mig hem från Myrorna i staden där jag är på tillfället besök är 14 cm hög där vasöppningen är ca 3,5 cm. 




En snabbrunda på Myrorna

En snabbrunda på Myrorna i staden där jag är på besök hittade jag detta. Det enda som fick följa med hem var en tysk liten vas.

Radioapparaterna var så otroligt vackra förr i tiden. Det är bara en fröjd för ögat springa på dem. Har själv en som det går att få in vissa kanaler på. Under 70-talet köpte jag tre likadana glasburkar som de blå. Mina var dock bruna. Idag har jag ingen aning var dessa har tagit vägen. Ljusstaken likar väldigt mycket en av Kaj Francks.

Vacker radio
Skulle kunna vara en Paul Kedelv




Glasburkar från 70-talet, finns i olika färger
Kaj Franck, Nuutajarvi

söndag

Det är aldrig försent...

Det är aldrig för sent...i alla fall för att lära sig något nytt.

Mamma min, som fyllde 80 för några veckor sedan och som har firats i helgen fick en bärbar dator av oss barn. Det närmaste hon har kommit en tidigare är då hon suttit bredvid mig och vi surfat runt på olika sidor och tittat på vackra saker som intresserar oss båda.

Hon sa på en gång att "nej den här kommer bara att bli stående". Efter första snabbkursen säger hon: "Jag kommer inte att kunna gå och lägga mig i kväll!". Härliga mamma.  Så det är aldrig för sent. 

Av princip brukar jag inte lägga ut bilder på familj eller vänner, men den här bilden på mamma kunde jag inte undanhålla er. Den säger allt! Fullt fokus! 

Det handlar ju faktiskt om delaktighet i samhället. Jag tycker att de äldre idag lätt hamnar utanför. Från företag, förvaltningar och myndigheter förväntas det att medborgarna ska ha tillgång till och klara av att kontakter mm på internet. Vad är det för demokrati? 


lördag

God morgon

Så mycket jag skulle vilja kunna sova på morgonen! 

Om något är tantvarning så är det verkligen detta att inte själv kunna bestämma hur länge du vill sova. Kroppen vaknar och sen är det kört, hur trött jag än är och hur mycket jag än gäspar de första vakna timmarna. Ligger jag kvar i ett desperat försök att somna om, är sängen oskön, det kryper i kroppen och hjärnan har kopplat upp sig fullständigt. Vad gör man? Jo går upp för att inte bli tokig.

Så nu sitter jag här, det är lördag, klockan är halv 9, och i huset där jag just nu befinner mig sover fortfarande sex andra personer gott. Jag sitter i soffan och...gäspar! 

God morgon alla morgonpigga!

torsdag

På liv och död

Har för några timmar sedan fått reda på att en allvarlig olycka med dödlig utgång, inträffat i närheten där jag har min plats på jorden. På mannens arbetsplats.

Under flera månader tillbaka har jag hört att 17, 56 eller 182 människor, eller vad det har varit, dött i Syrien vid någon attack. Jag uttrycker min förskräckelse över detta och fortsätter med det jag just för tillfället håller på med. 

Nu när döden kryper så nära, känner jag ångesten och smärtan krypa innanför skinnet. Jag sätter mig på stolen, sätter händerna för munnen och lyssnar till det mannen berättar. 

Gränsen mellan liv och död är verkligen hårfin. Tack för att jag fortfarande får tillhöra de levandes skara.
 
 

Ny header igen

Så är det bara...Jag har gillar att Photoshopa, om det nu finns nått som heter så. Det är roligt att skapa, leka och lära. Så nu blev det en ny header med bilder på mestadels saker som finns hemma hos mig. De flesta bilder finns i bloggen, men nu även i headern. I bloggen har jag också skrivit om dem. 

Förmodligen dröjer det inte så länge innan jag är där och pillar igen. Men jag hoppas du känner igen dej trots detta. Ombyte förnöjer sägs det ju.

tisdag

Pärlan - ljusstake

Ni vet hur det kan vara. Det börjar med en sak och så helt plötsligt har man en samling. Jag tror i alla fall att jag kan kalla det när antalet uppgår till fyra i dagsläget. En femte är på väg in.

Det jag pratar om är ljuslyktan Pärlan som Paul Kedelv (1917-1990) formgav. Mellan åren 1956-1977 arbetade han på Reijmyre glasbruk och det var då dessa blev till. Just nu har två vita och två orange flyttat hem till mig. En grön är på väg. I dagsläget har jag inte koll på vilka färger som finns. Enligt bloggen "Ljuva 50-tal" finns det en limegrön i uranglas. 

Lyktornas hemkomst passar alldeles utmärkt den grå och regnig dag som denna. Det blir en härligt sken när värmeljusen tänds.

Från början en ensam Pärlan...
...och så blev det en samling...



söndag

Väder

Tänk hur vädret påverkar det jag gör. Regnar det, som det gjort under hela dan, går jag knappast utanför dörren om jag inte måste. Det i sin tur har gjort att köket städats och mitt första fönster har putsats (bara 17 kvar). Onekligen känner jag mig nöjd över bedriften. Nu är det bara resten kvar.

Dottern tränar och idag utmanas jag av hennes gymnastiska övningar inomhus. Möbler flyttas, gympakläderna åker på, musiken blandas med pustningar. Det dåliga samvetet fullständigt nockar mig och gör att jag tänker: "I morgon ska jag ta tag i det!" Jag är säker på att jag hittar en fullständigt legal ursäkt i morgon igen. Eller vad tror du?

lördag

Första dagen

Termometern visar 20 grader. Solen lyser med sin frånvaro. Luften är mättat med fukt. Mannen, dottern och jag tar bilen till grannorten för att ta en fika på hembygdsgården. Passar på att fota miljöer från förr. Ser flera fina plåtburkar som jag gärna skulle vilja ta med mig hem, men får nöja mig med att fröjda ögat!
Första semesterdagen börjar lite trevande och känslan har inte infunnit sig än. Men jag jobbar på det. Har tänkt försökt komma igång med lite träning. Nu finns ju inga ursäkter. Har all tid i världen. Får se hur det går.

fredag

S.E.M.E.S.T.E.R

Äntligen! Nu är dörren stängd till kontoret på jobbet. Men jag har inte slängt nyckel. Datorn är avslagen och blomman i fönstret fick följa med hem eftersom det är svårt för den att överleva drygt fyra veckor utan kärlek från mej. Sommarens läsupplevelser i form av deckare ligger och väntar på mig. Det goda vinet ska avsmakas. Förhoppningsvis ska ett antal loppisar få sommarbesök. Och så naturligtvis alla sommarpratarprogram ska avlyssnas. Sen ska jag umgås med mig själv också. Det mår jag gott av.

Sommar koncentrerat i ett rött bär

torsdag

Herr Pepparson

Herr Pepparson har anlänt!  Som alltid är det med viss spänning som jag öppnar paketen som kommer. Det kan ju vara så att innehållet inte pallat med den omilda behandlingen under resan. Men herr Pepparson hade gjort det! 

Han har både plastplugg i botten och etikett kvar, vilket ju är trevligt. Det har också frun och dottern. Så nu står de där som en glad familj på hyllan i köket! 3 X Pepparson!




tisdag

Innan semester

Nästan alla på jobbet har gått hem på långsemester. Jag är nästan alldeles ensam på skolan. Det är en skönt känsla att någon gång om året kunna arbeta ostört. Tänka färdigt en tanke utan att bli avbruten. Att tänka tankar som räcker längre än bara över dagen. Att tänka utvecklingsarbete. 

"Alla" har ju synpunkter på hur skolans arbete ska ske. "Alla" har ju själva erfarenhet av skolan. Men så mycket har förändrats. Nya lagar och en ny läroplan ställer nya krav på oss som arbetar i skolan. Men också på elever och vårdnadshavare genom ökade delaktighet i läroprocesserna.

Skolan är en spännande arbetsplats. Vi har det fantastiska uppdraget att forma och utbilda framtidens medborgare! De som ska ta hand om mig när jag inte har koll på tillvaron. I alla fall sämre än idag!



Har tagit med mig några av mina rosa bondpioner för att få känna doften av dem och njuta av de fantastiska blommorna från trädgården, när jag sitter där på kontoret med mina tankar!

måndag

Retro

Har varit ledig en vecka. Verkligen varit ledig. Märker det när jag sätter på datorn och ska logga in. Jag måste tänka till vilket lösenord jag har. Efter en vecka!! Eller så är det bevis på Alzheimers light. Skämt åsido. Fyra dagar till och sen långledigt.


Jag vet att många av oss (ja det finns faktiskt en hel massa) som älskar 50/60-talen, tycker att tidningen Retro är ögongodis för oss. Den dök upp i min brevlåda idag. Den skaparkraft som sattes fri efter andra världskriget njuter vi än idag av. Formgivningen har stått pall för många vindar. Så det är bara att öppna tidningen för bläddra och njuta.

söndag

Herr Pepparson och tradera

Måste ju med jämna mellanrum, bara för  det stora nöjets skull förändra saker här på bloggen. Nu fick min kära gamla klippdocka från tiden för länge sedan en framträdande plats i headern! Du kan läsa om den mer i det här inlägget. 

Så vann jag då budgivningen och lyckades få herr Pepparson på tråden! Han fattades på hyllan i köket. Bild kommer när han dyker upp här hemma. Fru och barn har funnits där ett tag. Anita Nylund, Jie Grantofta, är formgivaren av familjen. Det som förbryllar mig är att det sägs att familjen består av herr, fru och barn, men jag har sprungit på en bild med fyra individer. Kolla bilden här. Kanske du vet vad som gäller.