onsdag

Läggdags

Klockan är läggdags och ögonlocken är så tunga att det är omöjligt att hålla sig vaken. Sängen ropar på mig. Jag tar mig sömndrucken dit och kryper snabbt under täcket. Kroppen bara längtar efter att få besök av John Blund. 

Vad händer? Hela jag är helt klarvaken! Inte en enda cell i min kropp verkar överhuvudtaget behöva någon sömn alls. Och i huvudet snurrar fullt av tankar. Ni vet så där många och levande som bara de kan bli i ett ögonblick som detta.  Och det värsta är att det är helt omöjligt att bli av med dem. 

Helt plötsligt förvandlas den efterlängtade sängen från vän till fiende. Kudden är knölig, lakanen skrynkliga och täcket är oformbart.  Kroppen hittar inte en sätt att komma till ro. Frågan som återkommer är: Hur gick det där till egentligen?

Enligt expertisen är steg ett att acceptera att man inte kan somna och att det blir kommer att bli lite sömn under natten. Ja, det är ju lätt att säga. Jag blir ofta så irriterad och det slutar ofta med att jag går upp och gör nåt helt annat än att sova. Expertisen har rätt! Det blir lite sömn den natten.

måndag

Blodomloppet

Medlurad av min kollega sprang jag hälften av de där fem kilometrarna som Blodomloppet består av! Har inte tränat på länge och tänkte mig en snabb promenad men nåt händer när jag har människor framför mig. Jag vill förbi dem! Och plötsligt inser jag att jag springer, nåja, joggar lite lätt är väl närmare sanningen. Men så skönt det var. Måste ta tag i saken.

söndag

GRATTIS LOREEN!

Jag blir ytterligare lite svensk och stolt när vi vinner, oavsett om det är idrott, musik eller nåt annat! Sen kan man ha olika syn på om det är möjligt att tävla i musik. Men här kommer ett grattis till dej Lorine Zineb Noka Talhaoui = Loreen och till segern i Melodifestivalen i Baku! Här är låten Euphoria!

lördag

Trädgårdsdags

Ni vet det där med "borde ha gjort"... 

Jag har varken orkat eller haft tid att sätta spaden i jorden för att gödsla och plocka bort allt ogräs där det behövs. Idag så här på pingstaftonen har nya blommor och gödsel från handelsträdgården fått komma hem till mig. Några potatisar som grannen kom med, har placerats i två korta rader under den kalla mörka jorden. I slutet av sommaren ska den avnjutas. Dillen och salladen är också sådd.

I mina stora lerkrukor från IKEA finns nu två tomatplantor, en paprika och en Physalis. Krukorna står där i det soligaste och varmaste hörnet nära balkongdörren vilket gör det lätt att lägre fram i sommar, ta en solvarm tomat och stoppa i munnen. Me like!

Att få jord under naglarna, sticka sig på rosornas taggar, jaga ogräs, vattna, plocka bort gamla blommor, jaga lössen och allt annat som hör till trädgårdsarbetet ger mig möjlighet att njuta av resultatet. 

Några potatisar i jorden


Citronmeliss

fredag

Försommargodis

Kan inte låta bli att visa några bilder på vad som förgyller min trädgård just nu. Det är 28 grader varmt ute och all grönska växer så jag knappt hinner med. Går omkring och luktar på blommorna som tjuren Ferdinad. Kroppen är varm och svettig av solvärmen och den kalla ljusrosa rosén kyler gott.











torsdag

Lärare ska tåla stryk!

Ibland vet man inte om det man läser och hör är på sant eller inte. Som det här att lärare ska tåla stryk! Gällivare tingsrätt tycker att läraryrket ska jämställas med en polis. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Hallå! Vi håller på med undervisning i skolan. Att jämföra läraryrket med polisens är ju helt sjukt! Är det självförsvar och hantering av våld som ska bli vår kompetensutveckling? Ska vi ha skyddsväst, batong och pistol i hölstret?

Jag har många åsikter om Herr Björklund, men som tur är har även han reagerat starkt på domen i Gällivare tingsrätt. Jag hoppas verkligen domen överklagas.

måndag

Domnarvet - kopp

Domarvets Jernverk var ett stålverk i Borlänge som anlades 1872-78. Idag heter det SSAB och är kommunens största privata arbetsgivare.

De här kopparna tillverkades i flera omgångar när Domnarvet slagit olika kvantitetsrekord. Bland annat 1960 och 1965. Alla som arbetade på bruket fick två var till julklapp. Modellen är Stig Lindbergs LI, som han formgav till H55-utställningen. Modellen är densamma som Spisa Ribb och Pronus men större. Jag tror att de var tänkta som tekoppar. 

Formgivare är Calle Blomkvist, 1902- 1983. Koppen är tillverkad vid Gustavsberg AB, Gustavsberg. Jag har ropat in sex som är tillverkade 1965. Eftersom modellen var större än Spisa Ripp och Pronus är jag inte säker på att jag behåller kopparna. Kanske säljer jag dem vidare. Har inte bestämt mig än. Men lite kul är de!







lördag

Gävle

Jag och mannen besöker med jämna mellanrum under en helg, närliggande städer och bokar in oss på nåt hotell för att bara vara. Sällan eller aldrig har vi något inbokat. Vi äter och dricker gott, njuter av det som kan njutas av just på det ställe där vi befinner oss. 

Idag är vi på stan där "världens snabbaste bil" tillverkas. (Ahlgrens bilar) Centrum är fullt av orange, gula och vita tulpaner i massor. Vi geocachar, njuter i solen med en kopp te/kaffe (jag te och mannen kaffe) tillsammans med andra lördagslediga människor, kollar konsten vi går förbi.

Kvällens middag ska utnjutas på en av stans uterestauranger i centrum.



Var tror ni cachen ligger?
Slapp, slappare, slappast
Fika i solen

fredag

Gefle

Av min svärmor har jag ärvt en vit kruka på fot. Glasyren har krakelerat, men den är ett kärt minne från förr. Krukan är oftast blomfylld. Tycker den har fina former och är stor och bra vilket gör att en blomkruka får plats i den.

Av signaturen kan jag utläsa att den är tillverkad mellan 1923 - 1939 och skapad av konstnären och formgivaren heter Arthur Percy. Han levde mellan 1886-1976 och var född på Öland. Han blev konstnärlig ledare vi Gefle porslinsfabrik 1923 med serviserna "Tre blommor", "Exotica" och "Vinranka". Innan dess befann han sig utomlands under långa perioder. Han var även knuten som glasformgivare vid Gullaskruf i början av 1950-talet.


Gefle, Sweden, Percy



torsdag

Starka kvinnor

Vad kan man bli annat än oerhört ödmjuk inför mötet med den äldre generationen och den oerhörda livserfarenhet och klokskap som finns hos dessa människor? I veckan möttes tre åldrade syskon, en av dem min kära mamma, tillsammans med sina män. Tyvärr fanns jag inte på plats för att kunna njuta av deras närvaro och lyssna på deras samtal. 

Jag vill mena att vårt västerländska samhälle är åldersfixerat på ett negativt sätt. Det märks väldigt tydlig i arbetslivet och i reklamen. Jag tror jag kommer att bli en besvärlig åldrande kvinna. Kommer att ställa krav. I alla fall om jag orkar och kan!

Här är bilden på dessa tre vackra och fantastiska syskon. Och jag är släkt med alla tre!

Marianne, Thency och Irene

onsdag

Överlevt!

Pratar med mina jämnåriga kollegor om det otroligt fantastiska att vi överlevt vår barn- och ungdomstid. Vi som är födda på 50- och 60-talet. För så här var det när jag var ung:


  • Jag hade ingen hjälm, oavsett jag cyklade eller åkte moped.
  • Jag drack vatten från trägårdsslangen.
  • Det fanns inga barnsäkra medicinflaskor, dörrar eller skåp.
  • Jag hade aldrig bälte på mig i bilen.
  • Jag låg och sov på sätet i bilen tillsammans med mina syskon på långresor.
  • Jag åt bröd med smör, drack läsk med socker i, och blev inte tjock för jag var alltid ute och lekte ända tills det blev mörkt på kvällarna.
  • Jag byggde lådbilar tillsammans med mina syskon, av gammalt skrot, körde med full fart ner för backarna, ibland utan bromsar.
  • Jag hade ingen mobiltelefon, och mamma fick inte alltid tag i mej.
  • Jag hade ingen tv förrän i tonåren, och då bara med en kanal.
  • Jag hade brevvänner!
  • Jag klättrade i träd, skar mig, bröt nyckelben. Det var olyckor och skulden vara bara vår egen.
  • Jag lekte med det som fanns i naturen.
  • Jag fick alltid gå eller cykla om jag skulle någonstans, det var aldrig någon som skjutsade.
  • Jag och mina kompisar umgicks hemma hos varandra.
  • Sällan eller aldrig låstes ytterdörren hemma hos oss.
  • Hade varken vecko- eller månadspeng
  • Och en massa annat också...


Ja, viss är det fantastiskt att jag överlevt och att det blev folk av de flesta av oss som växte upp under den här tiden!
Jag och mina två bröder

söndag

Grön, grönare, grönast

Grön - ljusgrön - limegrön - mossgrön - blågrön - gräsgrön - mörkgrön - gulgrön

Det skulle vara intressant att försöka benämna alla gröna nyanser som finns i naturen just nu. För det är ju så att med tiden antar naturen en mer enhetlig grön färg. Grön är en av grundfärgerna. Färgen symboliserar tillväxt och harmoni. Och klorofyllet som fyller varenda grässtrå i gräsmattan, gör att mina stövlar antar samma nyans som de, när jag drar det högljudda odjuret som klipper stråna till en gemensam gräsmatte längd. Det är vad jag gjort idag.  Nöjd!

 

fredag

Nejlika

För mig har nejlikan alltid varit en "tantblomma".  När min mamma och pappa gifte sig 1954 bestod brudbuketten enbart av nejlikor och några gröna blad. Med stigande ålder har jag insett hur fina de är och idag följde en stor bukett små skära Diantuhus som de heter på latin hem till mig. Dios betyder Zeus (gudens) och anthos betyder blomma.

Blir lite sugen på att ta reda på vilka blommor som var vanliga på 50- och 60-talets fönsterbrädor. Förmodligen, som med allt annat, har det gått mode även i detta med blommor. 
 

torsdag

Ljuset

I mörkret blir ljuset tydligare! Ibland behöver man inte säga mer...

tisdag

Polar priset

Hörde just nyhetsuppläsaren berätta att Paul Simon är en de två som får Polarpriset i år. Gillar. Han tillsammans med Art Garfunkel var och är stora idoler för mig. Paul Simon är en fantastisk låtskrivare och hans och Arts röster "gifte" sig med varandra. 

Båda är födda 1941 och träffades första gången i början på 50-talet. Deras storhetstid var nog på 60-talet men de har återförenats en flertal gånger. Med tanke på att jag har några år på nacken är jag ägare till LP-skivor. Paul och Arts skivor har snurrat många gånger på skivtallriken.

Mrs. Robinson, The sound of silence, Bridge over troubled water och Cecilia är bara några av alla låtar de gjort.
   
Bild tagen på skivfodralet. Paul Simon till höger tillsammans med Art Garfunkel



måndag

24 timmar

Vilken tur att dygnet har 24 timmar, annars skulle jag aldrig hinna med mitt jobb. Just nu gäller inte 8 timmars arbete utan kanske 12-13. Tjänstefördelning. Resursfördelning. Och all annan fördelning som behöver göras inför nästa läsår. Utmanande men svårt.

Det gäller ju att ta tillvara allas kompetens och personliga kvalifikationer och också önskemål, så att alla kan utvecklas och göra ett kanonjobb. 

Vissa har inget arbete, andra har hur mycket som helst. Det är verkligen inte rättvist. Skulle kunna dela med mig just nu.

söndag

Jobbsöndag

Färdig!

När barnen var riktigt små, visste jag på en gång var jag skulle gå när jag hörde dom ropa detta. Till toaletten! 

Just idag, denna söndag i maj, betyder ordet för mig att jag är klar med arbetet som inte fått plats under de tidigare veckors 40 timmar. Sex timmar bakom datorn blev det. Powerpointen är klar, mailen skickade och tankarna färdigtänkta, just för idag i alla fall. Med andra ord - helt slut! Undrar om arbetsgivaren är intresserad av att betala extra arbetet?


Nu blir det en fika.


 

lördag

Vitaminer

Vitaminer! Håller du inte med mej om att det låter mycket bättre att kalla alla uppenbara kalorier i prinsessbakelsen för vitaminer? Mannen och jag for till stan och tog en fika och jag placerade en av dessa marsipaninslagna bakelser på min tallrik. Det sker inte många gånger om året. Kanske just därför som de smakar så gott! 

Om jag nu ska komma med lite historia kring prinsesstårtan står att läsa på Wikipedia att ursprungsreceptet härstammar från Prinsessornas kokbok från 1930-talet. Hushållsläraren Jenny Åkerström som gav ut boken, undervisade de "fina flickorna" på Östermalm. Bland dem fanns fanns prinsessorna Märtha, Margaretha och Astrid. I boken heter tårtan "Grön tårta" och det sägs att prinsessorna gillade denna speciellt. Därav namnet!

Sant? Vad vet jag. Men gott var det.

Bakslag

När jag väl har tagit mej ur sängen och kikar ut genom fönstret, möts jag av att våren tagit en paus. På marken ligger det vita och provocerar mig, där jag kikar fram bakom gardinen. Första känslan är att krypa tillbaka under täcket och invänta varmare tider. 

Men jag bestämmer mig för att strunta i det jag ser och bara gilla läget. Våren kommer, det är jag säker på. Väljer att inte bry mig. Fokuserar på det som är viktigt. Skiftningarna i livet gör att det lättare går att upptäcka det fantastiska, det ljuvliga och det som ger glädje och kraft.

 

torsdag

Utmaningar - på gränsen

Ibland innebär livet att jag utmanas till gränsen av min förmåga. Jag väljer att se det som utmaningar. Jag måste se det så för att fixa situationen. Annars är det väldigt lätt att lägga sig ner och ge upp. Och vem gynnar det? Det kan vara skönt för ett kort ögonblick, men ofta är situationen fortsatt lika utmanande.  

Situationen kan vara sådan (som den är just nu på jobbet) att varken jag eller någon annan ser några lösningar. Hur tar jag (vi) ändå steg mot en framtida sådan? Det känns som om vi prövat allt, och ändå står vi där och tycker oss inte kommit ett steg längre än tidigare. 

Ska bli intressant att så där i efterhand se hur lösningen blev. Just nu har jag ingen aning!

tisdag

1 maj

Yngste sonen och hans morfar har samma födelsedag. Flaggorna är alltid i topp och de flesta är lediga. En perfekt dag för att fira sin födelsedag på. Naturligtvis pratar jag om den första maj. Björnö har haft besök av mig, födelsedagsbarnet och hans syster. Vitsippor, mistlar, geocacher, en god lunch och med avslutande glass har förgyllt dagen.

Mattor av vitsippor i skogarna
Smart gömma för en geocache! I en ticka!
Ännu en gömma
 
Mistel, som faktiskt är en parasit och lever på träds grenar, gärna högt upp i kronan