måndag

Rumble

Beroendeframkallande spel? Hur illa det än låter har påskhelgen tillbringats med att spela Rumble med mina barn och med för mig helt okända medspelare över nätet. Spelet sker via telefonen. Helt sjukt hur jag kan fastna i nåt sånt här! Jag har ju alltid haft synpunkter på när mina spelande barn inte kunnat lyfta på rumpan och komma till matbordet då jag sagt att maten var klar. Orsaken till sitt dröjsmål har varit att de just varit inne i ett spel och inte kunnat avbryta. 

Nu har jag hört mig själv sälja: Vänta, jag spelar...! Till mitt försvar är den tid som jag inte vill avbrytas endast två minuter. Sen är spelet över. 

Rumble är en  typ av ordspel som går ut på att sätta i hop ord med hjälp av en massa bokstäver. Man har två minuter på sig att hitta så många ord som möjligt genom att dra med fingret över spelplanen. Man spelar tre matcher och den med mest poäng i slutet vinner.

Har egentligen aldrig gillat spel som tar lång tid, typ Monopol. Så dessa ordspel som kan göras när som helst, som inte tar så lång tid och kan göras när jag har lust, passar mig som hand i handsken.

Inga kommentarer: